EmmabodaNytt

Länsförsäkringar: Matprisökningarna senaste åren har varit ”inom normala ramar”

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna steg efter 2023, men i takt med inflationen och något mindre än i EU.

Annons

Matpriserna steg – men i takt med inflationen

Efter de kraftiga prisuppgångarna 2022–2023 har debatten om matpriserna fortsatt, även i hushåll som påverkas direkt av utvecklingen. En genomgång från Länsförsäkringar visar dock att prisökningarna under de senaste åren, fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026, har legat inom normala ramar och dessutom varit i nivå med eller något lägre än i jämförbara EU-länder.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, säger i utskicket:

"Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa"

5–6 procents uppgång sedan våren 2023 (före momssänkningen)

Enligt Länsförsäkringar ebbade den snabba prisutvecklingen på livsmedel ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 fram till att matmomsen sänktes den 1 maj 2026, fortsatte priserna ändå att stiga med cirka 5–6 procent i Sverige.

I pressmeddelandet betonar Alexandra Stråberg att lägre inflation inte innebär att priserna faller, utan att prisökningarna blir långsammare:

"Lägre inflation innebär inte lägre priser utan långsammare prisökningar. Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt."

Jämförelse med Europa: Sverige något lugnare

Länsförsäkringars genomgång pekar på att Sveriges utveckling inte sticker ut jämfört med övriga Europa. I pressmeddelandet anges att matpriserna under den senaste treårsperioden fram till momssänkningen ökade med omkring 7 procent i Sverige, jämfört med cirka 8–9 procent i Europa.

Tabellen i underlaget (mars 2023–mars 2026) visar:

  • Sverige: 6,0%
  • Sverige KPI: 5,7%
  • EMU: 8,2%
  • EU: 8,9%

Matmomssänkningen: ”raderar ut” tre års prisuppgångar

Siffrorna ovan avser tiden före momssänkningen (fram till april 2026). Om momssänkningen räknas in förändras bilden tydligt, enligt Länsförsäkringar:

"Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023."

Samtidigt framhåller Stråberg att effekten sannolikt är tillfällig.

Hög nivå efter prischocken 2022–2023

Länsförsäkringar konstaterar att även om prisökningarna nu ser mer normaliserade ut, sker de från en hög nivå efter prischocken 2022–2023. I pressmeddelandet pekas också osäkerhet framåt ut som en faktor, bland annat kopplat till oroligheter i Hormuzsundet.

Annons

Bakåtblick: maten steg snabbare än inflationen före pandemin

Genomgången lyfter även att matpriserna under decenniet före pandemin steg betydligt snabbare än den breda inflationen i Sverige. För perioden januari 2010 till januari 2020 uppges:

  • Livsmedel och alkoholfria drycker: 19,3%
  • Konsumentprisindex (KPI): 10,7%
Period (till mars 2026)Sverige livsmedelSverige KPIEMU livsmedelEU livsmedel
Mars 2023–mars 20266,0%5,7%8,2%8,9%
Mars 2021–mars 202633,2%23,4%32,8%36,8%

Om underlaget: Länsförsäkringar utgår från KPI-kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” i Sverige (SCB) samt motsvarande statistik för euroområdet (Eurostat). Genomgången bygger på statistik till och med april 2026 för att undersöka prisskillnader före den svenska matmomssänkningen.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi