Landshypotek Banks analys visar stora lokala skillnader

Hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika kommuner och län, enligt en ny kartläggning från Landshypotek Bank. I topp ligger Solna där ett genomsnittligt hushåll enligt analysen lägger 41 procent av nettoinkomsten på villalånet, medan flera kommuner i andra änden ligger på omkring tre procent.

Pressmeddelandet publicerades torsdagen den 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET).

Så har beräkningen gjorts

Landshypotek Bank uppger att beräkningen bygger på aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Kalkylen utgår från ett hushåll med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering. Beräkningen gäller efter ränteavdrag.

Genomsnittliga villapriser har hämtats från Svensk Mäklarstatistik, och inkomsterna baseras på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.

Kommuner där villalånet tar störst del av inkomsten

Stockholmsområdet sticker ut i kartläggningen. Landshypotek Bank pekar särskilt på:

• Solna: 41 procent av nettoinkomsten
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Kommuner där villalånet tar minst del av inkomsten

I den lägre delen av skalan nämns flera kommuner där omkring tre procent av hushållets nettoinkomst går till lånet för en genomsnittlig villa:

• Åsele
• Malå
• Kramfors
• Överkalix
• Sorsele

Stora skillnader även på länsnivå

På länsnivå uppger Landshypotek Bank att Stockholms län har högst andel, där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av inkomsten på villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent. Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län ligger enligt analysen på 22–23 procent.

Lägst andel uppges finnas i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.