Risk för ökade kostnader om EU-åtaganden missas

Sverige kan drabbas av betydande kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

ESR-sektorn: transport och uppvärmning

Analysen handlar främst om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet pekar regeringens bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

IVL:s klimatexpert Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

ETS-flex kan täcka en del – men innebär en kostnad

Regelverket gör det möjligt för Sverige att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten. Enligt IVL:s uppskattning innebär det en förlorad intäkt eftersom dessa utsläppsrätter annars hade kunnat säljas.

Kostnaden för att använda ETS-flex bedöms ligga på cirka 5–8 miljarder kronor.

Tre vägar för återstående gap

Efter möjlig ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver i analysen tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade Annual Emission Allowances, AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör både tillgång och pris osäkert.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver de EU ETS-utsläppsrätter som används via ETS-flex).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen upprepas uppräkningen, vilket ger en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner vid missade åtaganden

Utöver ökade kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL:s forskare och miljöekonom Per Strömberg säger i pressmeddelandet:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen redovisas även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.